Kajor….. ”paradisfåglar?”

om kajor, småfåglar och fågelfrön april 2017.jpg

Ser ni nåt på bilden? Förutom ett skitigt fönster och bleck? Jaja, vad det gäller det så kommer det att putsas framöver…… när maken har tid…

Men, ser det inte lite tomt ut på tomten? Träd och byggnader ja, men visst ser det tomt ut?

Inte den minstaste lilla fågel! Japp! väldigt glest i ledet. En stund till hade jag velat mata de små liven, men våra paradisfåglar har helt enkelt ockuperat fågelmataren. Vi har klarat oss ganska bra från dessa svarta ”mirakel”, men nu har vi blivit så invaderade, att det inte går längre.

Ja förstås. Det är kajorna jag pratar om. Brukar kalla dom för paradisfåglar, för skojs skull. För att vara snäll. Det måste finnas snålt med mat i byn, eftersom dom har flyttat ut på landet. Och dom är många! Ni vet filmen ”hur många blåbär finns det i skogen”. Jag kan säga så här; ”hur många kajor finns det i träden?” 

Den sista tiden har småfåglarna knappt kommit åt mataren, så nu åkte den helt enkelt ner. Och jag vill absolut inte att ”flocken” ska få för sig att bosätta sig här. Bara för att vi har bästa restaurangen i äppelträdet.

Så, nu hoppas vi att värmen kommer, och insekterna flyger runt till de små pippina.

För övrigt så vill vi se båda våra hackspettar på en och samma gång. En utav dem flög nämligen in i ett fönster och blev snurrig. Håkan sprang ut och stod bredvid den, tills den flög iväg. Katterna, även grannens, kom ju rusande med en turbofart. De hör ljudet och vet precis vad det är! Rackartyper…..

Ja, hur mådde den då? Klarade den sig verkligen? Ingen aning. Det är just det vi vill veta.

Nu ska jag röra maten på spisen, så ha det gott tills vi hörs igen.

 

Varmt Liza

Snö och kallt, aprilväder och ledsna tulpaner

Jahapp…… snö igen då,,,,,, april väder igen då….

Vi vet ju, att april inte luras den första. April luras hela månaden. Hur ofta säger man inte att vädret i april kan man aldrig lita på. Jag vet. Men likt förbaskat, så står man där med en lång näsa, när man tror att ”nä nu har vi nog klarat oss från snö”

HA!!

Just nu i bloggande stund, ser jag ut över tomten, och små snöflingor som singlar ner. Och många är dom rackarna.

I går kväll när jag åkte till jobbet, vid 21.00, såg jag gänget en bit från kyrkan. Bestående av 8-10 rådjur. Har aldrig sett en sådan stor flock tidigare, men de håller till här. Det var mycket hopp och skutt och det är intressant att de håller ihop.

På tal om rådjur.

Under dessa snöiga dagar, har de varit onödigt hungriga. Herregud, de äter ju under fågelbordet varje kväll!

Men i detta väder, så ville dom väl festa till lite, och har därmed ätit upp ett antal tulpaner. Taskigt? jaaaa…….

Man hinner ju knappt njuta!

De som är kvar, är ett par mycket frusna och ledsna saker, som böjer sig ner. Detsamma med påskliljorna. Det kanske är så att de skriker; ät upp oss, ät upp som, det är ändå ska jäkla kallt……

Är det just det, som kallas för samklang i naturen? Eller helt enkelt kostcirkeln….?

För närvarande, klockan 14.44, så har vi 2.1 grad ute….. vilket med all säkerhet betyder minus i natt. Fåglarna äter för fullt, och vi får även besök av paradisfåglarna från tätorten. Kajorna.

snöiga tulpaner 17 april 2017.jpg

Vänligen Liza/på spaning efter solen…..

Längtan till sommaren och Petissan på Skansen

Det var mig en märklig vinter. Jag har inte haft på mig min dun kappa en enda gång.

Det har varit snö, javisst, och det har varit kallt. Men den där jätte vita vintern med myyyycket snö och kyla, har vi inte sett av här i vår kommun.

Nåja, nu finns det en enorm längtan efter sol och värme. Särskilt för oss som jobbar natt och har ett ständigt mörker vintertid.

Man har ju smultronställen, som man längtar speciellt efter. Ingen nämnd ordning, men i tanken:

Skansen.

Jaa. Skansen är en sorts oas för mig. Bästa promenad stråket, och en sorts fridfull atmosfär. Ja ja, många barn med röster i fasett, men det gör inget.

Det finns direkt två ställen, jag tycker mycket om. Det är Skogaholm Herrgårds köksträdgård. Helt fantastisk. Och så är det café Petissan. Mitt drömställe. Det skulle vara mitt ställe, helt klart. Jag bara älskar petissan. Sitta i den lilla trädgården, äta dessa goda bakverk, och dricka en god kopp kaffe. Alltså……

 

petissan skansen 2016.jpg

Sen är det förstås döttrar, föräldrar, ledighet, resa och en del till. Och som sagt, ingen inbördes ordning. Men, jag ville verkligen ge er ett tips om Skansen, som är en fantastisk plats att besöka…..

Ja, det är en längtan, och det är en årstid som är så underbar.

Varmt Liza

 

Vårens första, vackra färger

Visst, bara att värmen kommer, är ju det goda, men alla dessa färger som kommer fram.

Så härligt, och en bekräftelse på, att det är på G. Som jag tidigare nämnt tittar jag noga på björken varje dag från köksfönstret. Väntar på att det ska spricka ut. Visserligen, gillar inte min allergi det, men vad tusan, lite ögondroppar på kvällen och ett pillar får man stå ut med.

vårblommer i rabatten 7 april 2017.jpg

Som vanligt, hoppas vi att blommorna får stå kvar i sin prakt. Man får njuta varje dag helt enkelt.

Jag har faktiskt inte sett några vitsippor ännu. Men vi brukar vara lite senare här hos oss. Lite avundsjuk på alla som har hittat blåsippor, men det kommer en dag för oss också.

vårblommor i rabatten nr 2 den 7 april 2017.jpg

För övrigt är katterna väldigt nöjda med att terrass dörren kan stå öppen. Dom älskar att ligga där ute. Alla börjar bli mycket nöjda.

Varmt Liza

Fasanhönan är här nu!

Nu är hon här, lilla fasanhönan.

Vi har inte sett några sedan förra sommaren, men det är så roligt så fort de tittar fram.

fasanhönan 6 april 2017.jpg

Inte världens bästa bild. Taget med mobilen och förstorad.

Just nu är hon ensam, så vi hoppas att vi ser en hane snart.

Förra året, så gick paret här på tomten i sakta lunk. Kollade väl in läget. Kanske lärde känna varandra?

Katterna var förstås nyfikna, men de vågade sig inte riktigt fram. Och, pippina höll avstånd.

Vi har ännu inte, vad jag kan komma ihåg, fått se några ungar. Och det beror antagligen på kissarna.